Ordningsvakterna – de nya närpoliserna?

Att Sverige lider av polisbrist är ingen nyhet. Det senaste decenniet har antalet poliser i förhållande till befolkningens storlek minskat stadigt och i dag har vi den lägsta polistätheten på tio år. Bemanningen är nere på ca.195 poliser per 100 000 invånare. Att det ser ut så här beror dels på att missnöje med löneutvecklingen, arbetsförhållandena och organisationen har fått tusentals med poliser att sluta och söka sig till andra yrken; men även på att det är svårt att rekrytera nya, hundratals skolbänkar står tomma på landets polisutbildningar. Alla politiska partier lovar att satsa mer på polisen men politik tar tid och att utbilda nya poliser tar också tid. Det kommer att dröja innan polisbristen är åtgärdad. Under tiden får de poliser som väl är i tjänst dra ett allt tyngre lass. Det finns betydligt mer polisarbete att utföra än det finns poliser och de som är i tjänst tvingas att prioritera bland utryckningarna och massvis med ärenden faller bort eller läggs på hög.

Med ett polisväsende i kris är det svårt att upprätthålla lag och ordning. Det kommer att behövas fler lösningar, alternativ och nya innovativa sätt att upprätthålla ordningen. En sådan lösning som blir allt vanligare är ordningsvakter. Är de på väg att bli våra nya närpoliser?

Vill du veta mer om vår tjänst Rond & Ryck? Ladda ner vår guide här.

Så kompletterar ordningsvakterna polisen

När rollen ordningsvakt uppstod en gång i tiden så var det för att hjälpa polisen att hålla ordning i folkparkerna. En slags bemanningsförstärkning för de enklare och mer vardagliga insatserna. Den lösningen har med åren växt till att vara polisens förlängda arm som hjälper till att upprätthålla ordningen även på allmänna platser, stadsdelscentrum, köpcenter, skolor, sjukhus, kollektivtrafik, krogar, domstolar och andra platser. Ordningsvakterna utbildas (grundutbildning om minst 80 timmar) och förordnas av Polismyndigheten, men arbetar sedan åt privata uppdragsgivare, till exempel bevakningsföretag. Ordningsvakterna ingår på så sätt inte i statsapparaten på det sätt som polisen gör, men de spelar ändå en allt större roll i att upprätthålla ordningen i samhället.

När nu polisen inte längre har möjlighet att befinna sig där problemen uppstår vänder sig kommuner och näringsliv allt oftare till ordningsvakterna för att få hjälp. De har inte samma befogenheter eller långa juridiska utbildning som poliser men långt ifrån alla ordningsproblem i samhället rör sig om bankrån eller kidnappningar. På samma sätt som sköterskor och annan vårdpersonal avlastar läkarna, så att de kan koncentrera sig på de svårare sjukdomsfallen, fungerar ordningsvakterna allt mer som ett avlastande komplement till polisen. På samma sätt som det inte behövs en kirurg för att lägga om ett bandage behövs det inte en polispatrull för att avvisa någon berusad från en vänthall eller för att rapportera klotter.

Ordningsvakterna kan göra mycket i sin roll för att hjälpa till att upprätthålla lag och ordning samt skapa mer trygghet och service i samhället. Här är några exempel på hur de jobbar i dag, och vilka insatser de kan hjälpa till med.

  • Övervaka evenemang och arrangemang.
  • Ta hand om stökiga och påverkade personer, oftast på ett tidigt stadium innan bråk uppstår.
  • Förhindra att hotfulla situationer uppstår, till exempel när gäng samlas i köpcentrum och runt skolor.
  • Förhindra öppen droghandel genom att synas ute på gator och torg.
  • Skapa trygghet och upprätthålla ordning på akutmottagningar.
  • Utföra säkerhetskontroller och kroppsvisitering i domstolar.
  • Ordningsvakter är i regel först på plats när någonting inträffar, till exempel olyckor eller terrordåd. De kan ge snabb vård till skadade, organisera hjälpinsatser och förmedla viktig information till polis och räddningstjänst.
  • Vara polisens ögon och med sin kännedom om området de patrullerar hjälpa polisens utredningsarbete.
  • Närvaron av uniformerade personer skapar en känsla av trygghet så att fler vågar röra sig ute i samhället, vilket i sig förebygger brott.

Ett proaktivt trygghetsarbete

Den kanske viktigaste rollen i ordningsvakternas arbete är det förebyggande arbete de gör dagligen. De finns alltid på plats i ett område och möter alla i samhället i sitt dagliga arbete; ungdomar, äldre, missbrukare, gängmedlemmar, kunder, servicepersonal, de som jobbar och lever i området m.fl. En ordningsvakt får i sitt jobb en unik kännedom om närområdet och inte minst de människor de möter. De kan se personen bakom det stökiga fyllot och de kaxiga ungdomarna, lösa situationer innan de ens uppstår genom att mötas och prata, lära känna och förstå, hjälpa och guida. Då polisen i dag endast har möjlighet att ingripa när någonting redan har hänt, är ordningsvakterna där varje dag för att skapa ordning och trygghet med hjälp av människokännedom och social kompetens snarare än med batonger och auktoritet. Brottslighet uppstår för att den har möjlighet att uppstå och ordningsvakten är den ständiga närvaron som förhindrar den möjligheten.

Ordningsvakternas framtida roll

Att polisen inte har resurser att göra mer än knappt det akuta är en obekväm sanning för alla. Och prognosen för när en förbättring är att vänta är oviss. Ordningsvakterna är redan mer eller mindre de nya närpoliserna som skapar trygghet och ordning genom att alltid finnas där. Men de är begränsade i sitt arbete. De har visserligen liknande befogenheter som polisen, dvs. att gripa personer på bar gärning, beslagta alkohol och i nödfall använda våld men de får bara verka i de delar av ett område där ordningsvakter har tillstånd att säkra tryggheten. De kan till exempel inte ingripa om de ser ett brott som ligger utanför sitt tillståndsområde. Utökade befogenheter att röra sig över större områden skulle hjälpa att öka tryggheten.

Det finns även en önskan inom branschen att utöka utbildningen för att höja statusen och kompetensen inom yrket, till exempel en liknande längre utbildning i ordningshållning motsvarande den som kriminalvårdarna går. Redan nu väljer bevakningsbolagen att vidareutbilda sin personal för att bättre kunna utföra sitt jobb, till exempel att de som jobbar i tunnelbanan utbildas i hur de ska agera vid ett eventuellt terrordåd. Ett tecken på att ordningsvakterna redan tar allt mer ansvar för att skapa mer trygghet och ordning i samhället.

Vill du veta mer om vår tjänst Rond & Ryck? Ladda ner vår guide här.